ENERGI Elnäten måste klara av att transportera elen dit den behövs. Ett problem är långa tillståndsprocesser. ”Det krävs en aktiv el-politik annars kan vi fimpa idén om ett fossilfritt Sverige”, sa Eva Vitell, Vattenfall, vid ett seminarium.
I våras drog Svenskt Näringsliv igång projektet Kraftsamling elförsörjning som syftar till att säkra Sveriges elbehov fram till 2045.
Bakgrunden är att det idag konsumeras totalt 124 TWh el i Sverige, men år 2045 bedömer Svenskt Näringsliv att behovet kommer att vara cirka 200 TWh, vilket är en ökning på 60 procent.
I och med den elektrifieringsvåg som landet nu står inför finns det flera utmaningar kopplade till såväl effekt, som energi och elnät, som måste hanteras för att inte elsystemet ska bli ett hinder i Sveriges utveckling.
Med en så pass stor ökning av elbehovet måste framtidens system varje sekund kunna producera den effekt som efterfrågas, samt säkerställa att energiproduktionen över året är tillräcklig och att elnäten har förmåga transportera elen dit den behövs.
För att bringa klarhet i hur problembilden ser ut har Svenskt Näringsliv sammanställt den senaste rapporten i projektet, Elnätsutmaningen, som presenterades på ett välfyllt seminarium i veckan.
På seminariet deltog flera branschrepresentanter. Eva Vitell, chef för kund och marknad på energiföretaget Vattenfall, var en av dem. Hennes budskap var att en stabil elförsörjning är ett måste för den klimatomställning som samhället står inför.
– Det krävs en aktiv el-politik i Sverige annars kan vi fimpa idén om ett fossilfritt Sverige. Elnäten har till exempel en alldeles för låg prioritet när olika intressen ställs emot varandra, konstaterade hon.
Konsultföretaget Sweco som gjort rapporten menar att det finns flera faktorer som ligger bakom den rådande situationen med kapacitetsbrist i Sveriges storstäder. Men för att Sverige ska klara av elektrifieringen måste elnäten och framförallt stamnätet byggas ut.
Och här var samtliga deltagare på seminariet överens om att tillståndsprocesserna för att bygga nya nät är alldeles för långa och att det kanske är det största problemet just nu.
– Det är en av de största utmaningarna. Det är svårt för företag att få besked om att de måste vänta i över tio år på att kunna göra en investering. Det slår mot vår konkurrenskraft, sa Linda Flink Wredh, expert på energi och klimat på Svenskt Näringsliv.
Henrik Bergström, chef för Samhällskontakter på nätföretaget Ellevio, berättade om att efterfrågan på anslutningar i huvudstaden växer snabbt.
– Just nu har vi förfrågningar i Stockholm där man efterfrågar lika hög kapacitet som en medelstora svenska stad. Så givetvis är de långa tillståndsprocesserna ett problem.
Therése Hindman Persson, chefsekonom och avdelningschef på Energimarknadsinspektionen påpekade i sammanhanget att eftersom en rad olika intressen måste höras i en tillståndsprocess menade kunde kanske elnätsföretagen ha en bättre framförhållning.
– Sen tror jag att man skulle kunna vinna mycket tid på att de olika intressenterna driver parallella tillståndsprocesser i stället för som det är idag, efter varandra.