Så förbereder kommunerna för ny grundskoletermin med corona

Skolvärlden har frågat fem kommuner hur de tänker minimera smittorisken och arbetsbelastningen i grundskolan när höstterminen börjar.

I våras utsattes lärare i grundskolan för såväl smittorisk som en extrem arbetsbelastning när de tvingades undervisa elever både i klassrummet och hemma, samtidigt om de täckte upp för frånvarande kollegor.

Så här svarar fem kommuner runt om i landet på hur de planerar att lyckas bättre i höst.

Maria Källström, skoldirektör i Karlstad

Hur ser er plan ut inför skolstarten, med tanke på corona?

Maria Källström– Vi anpassar skolskjutsen för att minska smittspridning. Vi tittar just nu på hur simundervisningen ska kunna genomföras med transport, ombyte och så vidare. PRAO är också en sådan som vi ansvarar för gemensamt, och matsituationen. Sedan finns sådant som är specifikt för varje enhet och det måste rektor besluta om.

Gjorde ni några lärdomar under våren som gör att ni tänker annorlunda i höst?

– Det som lärarna uppskattade allra mest under våren var att ha en tillgänglig rektor som ser hur lärarna har det, som frågar hur det är, prioriterar arbetsuppgifter och plockar bort onödiga möten. Det kommer att vara samma sak den här hösten.

Hur hanterar ni en eventuell situation där en stor del av eleverna och/eller personalen är frånvarande?

– Det som hände i Karlstad i våras var att ca 30 procent av eleverna var borta samtidigt som 20 procent av lärarna var borta. Rektorer kunde ibland slå ihop två elevgrupper som krympt till en grupp och på så vis avlasta lärarna något. Vi har också en central vikariepool, som tillsammans med resurser från modersmålslärarna och kulturskolan lyckades täcka upp nästan varje hål. Lärarbristen är ju här, så vi kan inte alltid ersätta en behörig sjuk lärare med en annan behörig frisk lärare.

Hur ser ni till att lärarnas arbetsbörda inte blir för stor?

– Den centrala vikariepoolen är en nyckel. Jag tror också att vi har bättre förutsättningar att gå över till distansundervisning nu, även på grundskolan. Vi har skaffat mer utrustning för det, utbildat lärarna och även eleverna har fått träna under våren på hur det skulle vara.

Hur säkerställer ni att lärare som tillhör riskgrupp eller har en nära anhörig som tillhör riskgrupp inte utsätts för smittorisk?

– Nu finns det äntligen ett försäkringsskydd. Det var ju huvudvärken under våren där vi arbetsgivare hade en känsla av otillräcklighet – vi kunde inte tillräckligt anpassa för den som tillhör riskgrupp. Det passar inte i alla lägen att lärare undervisar på distans, men du finns ju möjligheten att vara hemma och få ersättning från försäkringskassan

Anders Malmquist, grundskoledirektör i Malmö

Hur ser er plan ut inför skolstarten, med tanke på corona?

Anders Malmquist– Det handlar om att säkerställa att skolan fortsätter att hålla samma restriktioner och försiktighetsåtgärder som vi gjorde innan sommaren.

Vilka lärdomar gjorde ni under våren? Vad kommer ni att göra annorlunda i höst?

– Vikten av att vara väl förberedd på det oväntade. Vi har utvecklat de lokala planer som behövs och eftersom vi har haft gott om tid på oss att göra det tycker jag att vi har förfinat dem. Vi har dessutom sett att vi klarar av att göra väldigt mycket mer med digitala hjälpmedel. Även för de som inte tidigare prioriterade det digitala lärandet har det blivit tydligt att det kan ha betydelse i situationer som denna. Sedan har vi varit väldigt noga med att vi följer Folkhälsomyndighetens råd och riktlinjer, vi tar inga egna initiativ eller beslut i de här frågorna.

Hur hanterar ni en eventuell situation där en stor del av eleverna och/eller personalen är frånvarande?

­– Då är vi ganska väl förberedda på att växla över till digital undervisning. Så det är inget som vi är så oroliga för nu som vi var i ett tidigare skede i mars eller april. Vi är väl förberedda och har tagit fram planer på alla skolor. Malmö Stad fick Guldtrappan förra året, så vi är långt komna i det digitala arbetet.

Hur ser ni till att lärarnas arbetsbörda inte blir för stor?

– Vi har varit väldigt noga med att inte både ha digital undervisning och dessutom ordinarie undervisning. Vi har sagt att vi gör antingen eller för att annars är risken att man får en väldigt stor arbetsbörda. Skulle vi växla över till digital undervisning kommer vi att göra det generellt, då blir det inte både och. I dagsläget har vi dock inte behövt gå över till digital undervisning i grundskolan. 

Hur säkerställer ni att lärare som tillhör riskgrupp eller har en nära anhörig som tillhör riskgrupp inte utsätts för smittorisk?

– Rektorerna får stöd från vår HR-avdelning kring de här frågorna eftersom vi är beroende av nationella beslut i de här frågorna, vi kan inte göra egna lokala beslut utan måste följa de riktlinjer som finns. Nu har vi fått besked om att man kan få smittbärarpenning, vilket har underlättat för oss.

Christel Horsak, grundskolechef i Linköping

Hur ser er plan ut inför skolstarten, med tanke på corona?

Christel Horsak. Foto: Lennart Lundvall, Linköpings kommun– Det fungerade väl i våras. Så jag känner mig lugn inför skolstarten. Vi har beredskap för att klara ställa om till det vi behöver. Vi har arbetssätt och metoder som vi kan gå in i om det behövs. Vi får se nu hur det ser ut när eleverna kommer tillbaka nästa vecka och när personal kommer in den här veckan. Vi har inte fått några signaler på hur det ser ut kring personal- och elevstatus. 

Vilka lärdomar gjorde ni under våren och vad kommer ni att göra annorlunda i höst?

Jag känner mig lugn inför skolstarten

– Vi kommer att titta på vad vi har lärt oss i analysen som vi ska göra nu när vi träffar våra olika rektorsgrupper. Grupperna har fått analysera på skolorna först och sedan tar vi deras lärdomar med oss och sedan gör vi det på huvudmannanivå. 

– Det vi ser redan nu är att vi blev mer digitala under våren, många kunde mer än vad de trodde. Vi har lärt oss att ha möten på andra sätt och vi har även lärt oss att hantera situationer och samarbeta på nya sätt. Nu har vi hittat mer långsiktiga lösningar som vi måste jobba vidare med så att det blir en lång hållbarhet.  

Hur hanterar ni en eventuell situation där en stor del av eleverna och/eller personalen är frånvarande?

– Vi har olika planer för olika scenarier. Bland annat för hur vi ska hantera situationer beroende på hur många det blir, vilka åldrar det rör sig om och vilka skolor det berör. Så det handlar om var och hur stort det eventuella utbrottet blir. 

Hur ser ni till att lärarnas arbetsbörda inte blir för stor?

– Det gäller att få lärare att orka och därför är det viktigt att ha de här planerna utifall någonting händer. Man måste försöka hålla i det ordinära och se till att man arbetar långsiktigt – och inte hamna i att jobba dag för dag, som det är lätt att man gör i en krissituation.   

– Ett konkret exempel är att vi håller bland annat på att föra in ett nytt datasystem till föräldrakontakten och då försöker vi avsätta tid för det. Vi har inte någon gemensam uppstart i år som tar tid, utan lärarna får ha den tiden på skolan. 

Hur säkerställer ni att lärare som tillhör riskgrupp eller har en nära anhörig som tillhör riskgrupp inte utsätts för smittorisk?

– Tillhör man en riskgrupp ska man ha kontakt via sin läkare och vi hanterar det utifrån de föreskrifter som gäller där. Men även om man inte tillhör en riskgrupp kan man vara orolig – då måste vi vara lyhörda och då är det viktigt att ha en ständig dialog. Vi måste försöka säkerställa att alla känner att de är trygga och mår väl. 

Kenth Olsson, utbildningschef i Kristianstad

Hur ser er plan ut inför skolstarten, med tanke på corona?

Kenth Olsson– I grundskolan pågick ju undervisningen generellt på plats under våren, så det kommer vi rulla vidare med. Naturligtvis jobbar vi med att hålla avstånd i lunchmatsalen och alla andra rekommendationer, känner man minsta symptom ska man ju vara hemma. Men det viktigaste är ju att arbetsmiljölagen fortfarande gäller för både elever och personal och det är den vi får förhålla oss till.

Vilka lärdomar gjorde ni under våren? Vad kommer ni att göra annorlunda i höst?

– Vi lärde oss mycket under våren, det måste man säga. Hur vi hanterar elever som blir sjuka och hur vi jobbar med stödundervisning med mera. Sedan såg situationen väldigt olika ut på olika skolor, vi hade förskolor där det var 85 procent barn borta och vi hade förskolor där 5 procent av barnen var borta. I grundskolan var antalet elever som var borta hela tiden fler än de lärare som var borta, så det uppstod aldrig någon lärarbrist hos oss. Vi tvingades inte stänga varken någon förskola eller grundskola under våren.

Hur hanterar ni en eventuell situation där en stor del av eleverna och/eller personalen är frånvarande?

– Vi har givetvis planer som vi har jobbat fram, inklusive planer för hur man gör om en skola behöver stängas för att det blossar upp ett utbrott. Vi har också en bemanningsenhet som är stand by och där vi har personal som kan gå in vid behov. Så att vi så långt som möjligt kan hålla skolor öppna.

Hur ser ni till att lärarnas arbetsbörda inte blir för stor?

– Jag har gått ut och varit väldigt tydlig med att det här inte får innebära något dubbelarbete. Arbetsmängden ska vara som under ordinarie förhållanden. Det är väldigt viktigt att man inte gör dubbelarbete genom att först undervisa i klassrummet och sedan göra samma igen men som distansundervisning för vissa som är hemma. Det fungerar inte i längden.

Hur säkerställer ni att lärare som tillhör riskgrupp eller har en nära anhörig som tillhör riskgrupp inte utsätts för smittorisk?

– Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och de har svarat på den frågan. Sedan är det rektorn som hanterar arbetsmiljöfrågorna med stöd och resurser från ansvarig huvudman. Jag hade senast idag en lång diskussion med vårdnadshavare till en elev som tyckte att Folkhälsomyndighetens rekommendationer var felaktiga. Men jag är tjänsteman, jag går inte in och recenserar andra myndigheter. Mitt uppdrag är att följa de rekommendationer  som ges av de som är experter inom området. Det innebär att arbetsmiljölagen och alla andra lagar gäller. Vi har ett ansvar som inte förändras på grund av corona, det har däremot lite mer komplicerat.

Maarit Enbuske, skolchef för grundskolan i Luleå

Hur ser er plan ut inför skolstarten, med tanke på corona?

– Vi gjorde ganska stora förberedelser i våras ifall skolan skulle stängas, så de planerna har vi redan färdiga. Vi följer egentligen samma rutiner som vi gjorde i våras. Vi har bland annat tänkt på matsalssituationen så att det inte ska finnas så många där samtidigt. Vi kan även övergå till distansundervisning till viss del om det skulle behövas. 

Vilka lärdomar gjorde ni under våren och vad kommer ni att göra annorlunda i höst?

– Vi har haft väldigt lite smittspridning över huvud taget så vi har inte känt att vi behöver göra så stora förändringar hittills. Vi ändrade bland annat städrutinerna tidigt i våras så att vi städar mer på ytorna där man rör med händerna. Vi vistas även mycket utomhus så mycket som det går, även på lektioner. Vi fick till dessa bitar bra redan i våras. 

Hur hanterar ni en eventuell situation där en stor del av eleverna och/eller personalen är frånvarande?

– Vi följer alltid smittskyddsläkarens rekommendationer och när det har varit misstanke om fall har vi varit i kontakt med smittskyddsläkare hela tiden. Då avgör de, tillsammans med oss, om vi ska stänga eller inte. Den rutinen kommer vi att fortsätta följa om det skulle bli aktuellt. 

Hur ser ni till att lärarnas arbetsbörda inte blir för stor?

– Vi har dels en egen vikarieanskaffning som vi använder. Vi som kommun slöt också ett avtal med en leverantör av vikarier i våras. Det är en extra som vi kan använda oss av om det skulle behövas och våra egna lärare inte räcker till.  

Hur säkerställer ni att lärare som tillhör riskgrupp eller har en nära anhörig som tillhör riskgrupp inte utsätts för smittorisk?

– Det finns möjlighet, om man som lärare själv tillhör en riskgrupp, att undervisa hemifrån via distans. Vi kommer säkerligen att ha elever som inte kan komma till skolan heller – precis som i våras. Vi gör då individuella lösningar om det skulle behövas, även på lärarfronten